Med en god vattenkvalitet sänker man kostnader för drift och underhåll i värmesystem. VDI 2035 anger gränsvärden för detta men det uppstår en hel del frågor kring detta och dessa försöker vi reda ut i denna artikel.
Vad är VDI 2035?
VDI 2035 är en tysk industristandard som definierar den kvalitet som systemvatten i värmesystem bör hålla. Standarden omfattar bland annat rekommenderade nivåer för pH-värde, syre och elledningsförmåga. En systemvätska som håller sig inom VDI.s parametrar minskar riskerna för rost, förkalkning och minskad verkningsgrad hos systemkomponenter.
Ibland talar man i mer allmänna termer av att VDI 2035 avser värme- och kylsystem, men mer strikt så avser VDI 2035 enbart värmesystem. För kylsystem så gäller standarden VDI 6044 som vi berättar mer om här.
De viktigaste punkterna som täcks av VDI 2035 inkluderar:
1. Vattenkvalitet: Riktlinjen ger råd om att upprätthålla en viss vattenkvalitet för att minska risken för skador på värmesystemet. Det innefattar parametrar som vattenhårdhet, pH-värde osv.
2. Skyddsåtgärder: VDI 2035 rekommenderar användning av olika typer av vattenbehandling för att förhindra kalkavlagringar och korrosion inom värmesystemet.
3. Systemunderhåll: Riktlinjen ger råd om regelbundet underhåll och övervakning av uppvärmningssystem för att säkerställa att de fungerar effektivt och att eventuella problem upptäcks i tid.
4. Åtgärder vid skador: Om skador redan har inträffat ger VDI 2035 riktlinjer för hur man kan åtgärda och behandla befintliga problem, inklusive rengöring och avkalkning av systemet.
I Sverige har vi en industristandard SIS med beteckningen SS-EN 128 28, som hänvisar till den tyska standarden VDI 2035. SS-EN 128 28 innehåller föreskrifter om vattenkvalitén i värmesystem.
VDI 2035 är en tysk industristandard som definierar den kvalitet som systemvatten i värmesystem bör hålla. Svenska standarden SS-EN 128 28 hänvisar till VDI 2035.
Vilka gränsvärden bör man hålla sig inom enligt VDI 2035?
VDI 2035 anger tydliga gränsvärden man bör hålla sig inom för att nå en hög vattenkvalitet:
- Upplöst syre <0,1 mg / l (0,1 ppm) Läs mer om syrenivåer.
- Ledningsförmåga, konduktivitet <100 µS / cm (TDS ~ 67 ppm) Läs mer om konduktivitet.
- PH-värde 8,2-10 Läs mer om pHvärdet.
Att det finns gränsvärden innebär att det är definierat vad som är bra och vad som är dåligt. Det gör det enklare att ta beslut och det finns en solid grund att luta sig mot. Att dessa gränsvärden också är bekräftad av svenska myndigheter i SS-EN 128 28 ger ytterligare kraft till de beslut och investeringar man kan behöva göra.
Att det finns gränsvärden innebär att det är definierat vad som är bra och vad som är dåligt. Det gör det enklare att ta beslut och det finns en solid grund att luta sig mot.
Vilka är fördelarna med VDI 2035?
VDI 2035 erbjuder flera tydliga fördelar för vattenkvaliteten i uppvärmningssystem. Här är några av dessa fördelar man får när man följer riktlinjerna som anges i VDI 2035.
1. Korrosionsskydd: Riktlinjen innehåller rekommendationer för att skydda rör och komponenter från korrosion. Korrosion leder till skador på systemet och minska dess livslängd. Genom att implementera korrekt korrosionsskydd kan man förlänga livslängden och minska risken för oväntade reparationer.
2. Optimering av systemets prestanda: Följer man VDI 2035 bidrar det till att optimera prestanda i uppvärmningssystemet. Genom att upprätthålla rätt vattenkvalitet minskas risken för driftstörningar och behovet av underhåll.
3. Förbättring av energieffektivitet: Genom att följa riktlinjerna för VDI 2035 och därigenom minimera kalkavlagringar och korrosion, kan systemets energieffektivitet förbättras. Minskad avlagring och korrosion leder till bättre värmeöverföring och därmed minskad energiförbrukning.
4. Förbättrad driftsäkerhet: Genom att implementera rekommendationerna i VDI 2035 kan man förbättra driftsäkerheten hos uppvärmningssystemet. Detta kan minska risken för oplanerade driftsavbrott och öka pålitligheten hos systemet.
5. Längre livslängd för utrustningen: Korrekt vattenkvalitet och korrosionsskydd kan förlänga livslängden för rör och andra komponenter inom uppvärmningssystemet, vilket resulterar i långsiktiga kostnadsbesparingar genom att minska behovet av frekventa reparationer eller utbyten.
Vad säger branschen om VDI 2035?
Det verkar att det råder lite delade meningar på sina håll hur man bör förhålla sig till VDI 2035, men det är mycket intressant att lägga märke till att fler och fler leverantörer inom VVS och värmepumpar framhåller att deras produkter är designade för och fungerar bäst om systemvattnet håller kvaliteten som VDI 2035 anger.
Några leverantörer som har med detta tydligt om man granskar produktspecifikationer och datablad för underhåll och skötsel är t.ex. Danfoss, Grundfos, Swegon och Thermia. Vanliga produkter det kan gälla är bl.a. ventiler, pumpar, värmeväxlare, kylbafflar och värmepumpar.
I branschen anger flera leverantörer VDI 2035 som villkor för garantier och för bästa funktion.
Vad innebär VDI 2035 i praktiken?
VDI 2035’s riktlinjer bidrar till att förbättra prestanda, livslängd och energieffektivitet hos uppvärmningssystemet samt minska risken för problem relaterade till vattenkvalitet.
Samtidigt är det några saker som man också behöver värdera:
1. Geografiska och klimatologiska skillnader: Svenska förhållanden, inklusive klimat och geografi, skiljer sig från de tyska förhållandena som VDI 2035 bygger på. Även i Sverige skiljer tex kalkhalten eller hårdheten en hel del från plats till plats.
2. Behovet av individuell anpassning: Varje uppvärmningssystem och byggnad är unikt, och det kan finnas behov av att anpassa rekommendationerna från VDI 2035 för det aktuella systemet.
3. Kostnader för att uppfylla standarden: Att upprätthålla vattenkvaliteten enligt VDI 2035 kan kräva investeringar i behandlingssystem eller tillsatser. Här behöver man värdera vad som är relevant i varje enskilt fall.
För oss på Svensk Vattenbehandling innebär det i praktiken att VDI 2035 är en standard vi jobbar mot samtidigt som vi gör en analys på varje enskilt system för att hitta den optimala lösningen för dig!
Anpassning och förståelse för lokala förutsättningar är nyckelfaktorer för att säkerställa att standarder och riktlinjer passar in i det specifika nationella sammanhanget.
