Som är i bilden finns ofta syre i olika former i systemvattnet. T.ex. fri luft är ju ungefär som att man kan avlufta sina element, medan micobubblor och upplösta gaser kräver en betydligt mer kvalificerad utrustning för att hantera och bli av med.
Men hur gör man då bäst för att reducera syrgasnivån i vattnet? Och vad mer utöver syrenivån är faktorer som man behöver ha koll på för att nå ända fram? I denna artikel diskuterar vi dessa frågor och försöker dra sunda slutsatser.
Först, vad är bra vattenkvalitet?
För att besvara frågan behöver man först vara överens om vilka gränsvärden som man ska jobba mot, vad är bra vattenkvalitet för kyl- och värmesystem. Här finns två tekniska standarder som branschen är överens om ska vara vägledande.
För värmesystem så gäller standarden VDI 2035 som vi berättar mer om här. I korthet anger VDI 2035 följande gränsvärden.
- Upplöst syre <0,1 mg / l (0,1 ppm) Läs mer om syrenivåer.
- Ledningsförmåga, konduktivitet <100 µS / cm (TDS ~ 67 ppm) Läs mer om konduktivitet.
- PH-värde 8,2-10 Läs mer om pHvärdet.
För kylsystem så gäller standarden VDI 6044 som vi berättar mer om här.
- Ledningsförmåga, konduktivitet <250 µS / cm
- PH-värde 8,2-10
Lägg märke till att VDI 6044 inte anger något gränsvärde för syre, det sägs i standarden: ”Ett referensvärde för syrehalten i det cirkulerande vattnet har medvetet utelämnats, eftersom en korrekt bestämning av syrehalten är en tekniskt mycket krävande process.”
Att det finns gränsvärden innebär att det är definierat vad som är bra och vad som är dåligt. Det gör det enklare att ta beslut och det finns en solid grund att luta sig mot. Redan av dessa standarder är det tydligt att avgasning på egen hand inte är hela lösningen, det är fler gränsvärden man behöver ha koll på. Läs mer om varför det inte räcker med enbart avgasning här.
Redan av dessa standarder är det tydligt att avgasning på egen hand inte är hela lösningen, det är fler gränsvärden man behöver ha koll på, inte bara syrenivån.
Vilka är fördelarna med undertrycksavgasare?
Eftersom undertrycksavgasare jobbar med ett vakuumtryck så gör tekniken att allt syre försvinner om den går kontinuerligt.
Samtidigt kan det vara att man inte kör den hela tiden då den förbrukar energi och därmed finns alltid lite syre kvar i systemet, i många system har man en viss inträngning.
Eftersom här inte finns något som aktivt påverkar PH-värdet är det inte säkert att man kommer upp i det säkra intervallet angivet av VDI 2035 och 6044.
Korrosion är fortfarande möjlig även med låg mängd löst syre. I en RISE-rapport dras slutsatsen: Ett lägre pH än det angivna gränsvärdet på 8,2 kan leda till korrosionsreaktioner trots avsaknad av löst syre i systemet. Läs mer här.
Vilka är fördelarna med elektrokemisk avgasning?
Löst syre konsumeras genom elektrokemisk verkan, elektrolytiskt inducerad syreförbrukning. Behandlat vatten har mindre löst syre samt högre pH-värde och späs sedan ut i systemvattnet.
Här når man inte en lika låg syrenivå som med undertrycksavgasning, men man klarar enkelt att nå det gränsvärde som VDI 2035 angett.
Elektrokemisk vattenbehandling bidrar aktivt till ett högre pH värde genom bildandet av hydroxid. Därmed når man flera av gränsvärdena och möjligheten för korrosion är mycket låg på grund av högt pH och bildandet av stabila lager.
En ytterligare fördel är att tekniken inte har någon elförbrukning eller rörliga delar, därmed är den energisnål och har en längre livslängd ofta uppemot 25 år.
Så vilken metod är den bättre?
Ja du behöver själv dra dina slutsatser, men för vår del är det tydligt att man enklare och med högre effektivitet når gränsvärdena i VDI 2035 och 6044 med elektrokemisk vattenbehandling.
Elektrokemisk vattenbehandling är mer än bara avgasning! Tekniken reducerar förekomsten av syre, avgasar, höjer pH värdet. Metoden reducerar gaser såsom microbubblor, syre, koldioxid osv.
Vi erbjuder vattenbehandling som rengör och rostskyddar kyl & värmesystem för industrier, fastighetsbolag och BRF:er. Ta en kontakt så berättar vi mer!
