Förekomst och konsekvenser av mikrober i system för värmning och kylning
Som syfte med projektet anges att ”Denna studie har som mål att kartlägga förekomsten av mikrober i slutna system för värmning, kylning samt värmeåtervinning.”
Kvaliteten på det vatten som cirkulerar i systemen har en avgörande betydelse för deras funktion och livslängd. Korrosion och beläggningar kommer att göra att ledningars flödesarea minskar vilket i kombination med den ökade friktionen på grund av deras ökade råhetstal leder till att strömningen ofta blir turbulent, vilket allt sammantaget leder till tryckfall, ökad energiförbrukning och försämrad livslängd.
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, finansierar och sprider forskning och utveckling för byggsektorn.
Besök www.sbuf.se
Läs om projekt 14219 som pågick 2023 – 2024 här.
Mikrober och biofilm ger korrosion i värme- och kylsystem
Riskerna med mikrobiell förekomst i ledningsnät är kända sedan lång tid. De kan förorsaka mikrobiellt inducerad korrosion, de kan leda till slambildning som sätter igen ledningar oh värmeväxlare och de kan leda till oönskad gasbildning som stör flöden och ruckar injusteringar.
Studien talar om porkorrosion – hål som initialt är så små att vattnet sprutar ut som en aerosol som knappast syns. Denna typ av porkorrosion förorsakas ofta av så kallad mikrobiellt inducerad korrosion. I den biofilm som bakterier bildar kan det uppstå en pHgradient med det lägsta pH-värdet närmast metallytan vilken då riskerar penetreras.
Hur stort är problemet med bakteriellt inducerad korrosion?
Merparten av de system där det förekom mikrober uppgavs vara relativt oproblematiska och studien föreslår också ytterligare forskning för att identifiera gränsvärden för ökade risker för problem.
I studien av 58 system i olika fastigheter har lite mer än 1/3 för höga nivåer av biofilm eller bakterier med det gränsvärde man utgått från i studien.
EU:s nya dricksvattendirektiv förväntas bidra till en ökning av biofilm
230101 trädde EU:s nya dricksvattendirektiv (EU) 2020/2184, som ersätter det tidigare direktivet, 98/83/EG i kraft i Sverige. Flera nya gränsvärden blir lagkrav 2026.
De nya föreskrifterna har medfört att ett antal vattenverk sett över och infört nya metoder för beredning av dricksvatten. Eftersom det från vattenverkens huvudmän ofta finns önskemål om att begränsa användningen av kemikalier har många i samband med de förändringar som direktivet kräver valt att använda sig av olika biologiska vattenbehandlingsmetoder.
SBUF 14219: ”Bakterier som används för att förbättra kvaliteten på dricksvatten kan ha oönskade effekter i slutna system för värmning, kylning och värmeåtervinning… Vi vet av erfarenhet att vissa biologiska beredningsmetoder kan förorsaka problem med korrosion och beläggningar i dessa system.”
Så vilka åtgärder är värdefulla?
Flera av de slutsatser och åtgärdsförslag som ligger med i studien är förhållanden vi på Svensk Vattenbehandling redan tillämpar eller är redo att hjälpa med vartefter det nya dricksvattendirektivet påverkar behoven.
1. Grundläggande är att mäta vattenkvaliteten. Detta behövs i samband med driftssättning och löpande som en del i en underhållsplan med tillhörande checklistor. Det som nu får ett ökat behov är att också mäta mikrobiell förekomst.
2. Det är inte en bra lösning att lättvindligt välja att byta systemvatten eller ha omfattande påfyllnad. Rätt metod är att ha system som inte läcker samt att jobba med att förbättra kvaliteten på det vatten som redan är i systemet.
3. Vårt kvalitetsmål för tekniskt vatten är VDI 2035 och VDI 6044. Vi hjälper också våra kunder tillämpa direktiven i Installatörsfäretagens Teknikhandbok VVS.
4. Förekomst av bakterier och biofilm har ett samband med pH-värdet. Ett lågt pH-värde indikerar en högre nivå av bakterier. Med våra lösningar får du ett systemvatten med pH runt 8,5-10 som slår ut alla bakterier.